Östra Europa

För de nya EU-medlemmarna från det forna Östeuropa skulle legaliserade mjukvarupatent vara särskilt smärtsamma. Mjukvarupatent berövar de här länderna viktiga möjligheter.

Billig och bra programvara är en förutsättning för tillväxt och välstånd i det forna Östeuropa. För att komma ikapp Västeuropa i fråga om löner måste de forna östeuropeiska staterna göra en strategisk satsning på modern IT-teknik. I förhållande till löneläget är programvara ännu dyrare i Östeuropa än den är i väst.

Problemet med högre relativ kostnad är ännu värre för patent. Den genomsnittliga kostnaden för att få ett europeiskt patent är ungefär 30.000 euro, och ett mjukvaruföretag behöver många patent för att kunna använda dem som försvar. Företag i östra Europa slår undan benen på sig själva om de stödjer ett patentsystem som lägger till stora kostnader på mjukvaruutveckling, utan att ge något tillbaka. Upphovsrätten, som skyddar varje utvecklare alldeles gratis, ger ett betydligt bättre skydd åt Östeuropas unga entreprenörer när de utvecklar mjukvara för hemmamarknaden eller för hela den europeiska marknaden.

Länderna i Östeuropa har inga stora industriföretag som Tyskland eller Sverige. I det långa loppet är mjukvarupatent skadligt för alla länder inom EU, hur många inhemska storföretag de än har. Det är till och med skadligt för USA, där Federal Trade Commission har varnat för utvecklingen. Men i länder som har multinationella företag som Siemens eller Ericsson bedriver de företagen intensiva lobbykampanjer för utvidgad patenterbarhet, och ibland lyckas de övertala regeringarna att fatta ett dåligt beslut. Det finns ingen anledning för mindre länder med annorlunda ekonomisk struktur att blint följa efter på en väg som leder fel. Ju mer ett land är beroende av att importera mjukvara snarare än att exportera den, desto besynnerligare blir det att stödja lagstiftning som gör det svårare för nya spelare att ta sig in på marknaden, och som bara leder till dyrare mjukvara som utvecklas långsammare

Den strategiska betydelsen av öppen källkod är ännu större i östra Europa än i väst. Bortsett från prisaspekten, som inte bara har med öppen källkod att göra, finns det två skäl varför öppen källkod är speciellt viktigt för östra Europa. För det första är en betydande andel av utvecklarna inom öppen källkod själva östeuropéer. Till exempel finns en stor andel av utvecklarna på MySQL i Östeuropa, inte för att företaget gjorde några särskilda värvningskampanjer där, utan för att det var många därifrån som bidrog till projektet över Internet. Det andra skälet är att många av de östeuropeiska språken representerar jämförelsevis små marknader. Många kommersiella leverantörer bryr sig inte om att översätta sina program till de mindre språken, men med öppen källkod brukar det nästan alltid finnas någon utvecklare i varje land som förr eller senare översätter programvaran, även om den bara kommer att användas av ett mycket begränsat antal människor som talar det språket. Den möjligheten finns inte när det gäller kommersiell programvara.