Efter att direktivet har bollats fram och tillbaka mellan
EU:s institutioner finns de nu tre olika förslag. Det första
och det tredje förslaget säger ja till mjukvarupatent, det
andra säger nej..
Den 20 februari 2002 presenterade EU-kommissionen
sitt ursprungliga förslag, som skulle ha legaliserat
mjukvarupatent i Europa.
Vid ett ytligt betraktande såg "direktivet om datorrelaterade
uppfinningars patenterbarhet" ut att förbjuda rena mjukvarupatent,
och bara tillåta patent på tekniska uppfinningar av typen
datorstyrda bromsar. Men direktivet drog ingen tydlig gräns mellan
tekniska uppfinningar och rena datorprogram. Det var avsiktligt,
eftersom syftet var att smyga in mjukvarupatent bakvägen utan att
behöva ta en offentlig debatt.
Den 24 september 2003 röstade
europaparlamentet
igenom en lång rad ändringar till förslaget, som
ändrade
innebörden av direktivet 180 grader.
Den grundläggande skillnaden är att parlamentet la till
mycket exakta definitioner av vad som ska betraktas som en "teknisk"
uppfinning i patenträttslig mening, och vad som inte är det.
Till exempel definieras begreppet "tekniskt" i termer av de
kontrollerbara naturkrafterna, och det sägs uttryckligen att
hantering och presentation av information inte faller inom det
patenterbara området.
Parlamentets förslag innebär inte
att det blir omöjligt att patentera alla sorters mjukvara.
Det begränsar bara patenterbarheten till mjukvara som ingår
i system som har riktiga fysiska effekter. Då kan det europeiska
patentverket inte fortsätta hävda att förloppsindikatorn
på skärmen har "teknisk effekt" för att den presenterar
information på ett sätt som utnyttjar bildskärmen
effektivt. En virtuell kundvagn blir inte teknisk bara för att det
är några datorer inblandade. Men datorstyrda
låsningsfria bromsar blir patenterbara om de uppfyller kraven
för patenterbarhet i övrigt, eftersom det handlar om att
utnyttja de kontrollerbara naturkrafterna. Och mjukvaran i
bromssystemet är alltid skyddad av copyright.
Parlamentets förslag är en
välavvägd kompromiss.
De som tillverkar och använder vanlig mjukvara slipper oroa sig
för att bli anklagade för patentintrång. En
programmerare som skriver ett program vet att han har rätt att
använda det han har skrivit. Men riktiga tekniska uppfinningar
fortsätter att vara patenterbara som förut.
Den 18 maj 2004 tillkännagav EU:s
ministerråd att man hade en "politisk överenskommelse" om en
annan version av direktivet, som var nästan identisk kommissionens
första förslag, och som bortsåg från alla
parlamentets synpunkter.
Ministerrådets version gick till och med längre än
kommissionens förslag, eftersom man la till så kallade
"programkrav". Rådets arbetsgrupp för mjukvarupatent
består i huvudsak av personer som själva kommer från
patentväsendet, så det är föga
förvånande att de vill öka och inte minska det
patenterbara området. Nästa steg efter en politisk
överenskommelse är att den formellt antas som rådets
ståndpunkt, men det har ännu inte skett när detta
skrivs. Vad rådet än beslutar ska det sedan tillbaka till
parlamentet för en ny läsning innan det kan antas.
Vill du ha mer information om de olika
förslagen och deras innebörd rekommenderar vi FFII.
Den europeiska organisationen FFII,
Förening för en fri informationsinfrastruktur, är
motståndare till mjukvarupatent, och har tagit fram ett
omfattande material om de olika förslagen.
Klicka här för att läsa om de
olika EU-ländernas ståndpunkt i debatten