Patentförespråkarna påstår ofta att
mjukvarupatent har funnits länge, och hittills inte har
vållat några särskilda problem vare sig för
mindre företag eller öppen källkod.
Det är inte sant att mjukvarupatent aldrig
har använts för att driva in pengar i stor skala.
Det är inte ovanligt att websiter med fokus på nyheter inom
IT rapporterar flera olika incidenter som rör patent på en
och samma dag. Börsnoterade
patentprofitörer som Acacia och Forgent driver anspråk mot
ett stort antal företag samtidigt, och de har nu börjat
vända blickarna mot Europa.
Microsoft Corp. varnade på torsdagen
regeringar i Asien att de riskerar att bli stämda för
patentintrång om de använder operativsystemet Linux
istället för Windows.
Reuters (18 november 2004)
Patenttvisterna som går till domstol
är inte ens toppen på isberget.
Det normala för patenttvister är att de aldrig kommer
så långt som till domstol. De flesta företag, i
synnerhet de mindre och medelstora, har inte råd att ta fallet
till domstol, och vågar i vart fall inte ta risken att det kommer
ett föreläggande som gör att de inte får
sälja
sina produkter. Så de får betala eller göra andra
eftergifter till patentinnehavaren.
Det är oansvarigt att förneka att
ett hot existerar bara för att det ännu inte har hänt.
Att säga att öppen källkod har blomstrat i USA trots
mjukvarupatent duger inte som argument. Det var många före
den 11 september som hävdade att säkerheten på
flygplatserna var tillräcklig. Om en risk existerar måste
man hantera den. Om föreslagen lagstiftning skapar eller ökar
risken, då måste den skrivas om så att den erbjuder
säkerhet istället. Det räcker inte med att vara
efterklok. Europa har ingen anledning att vänta tills katastrofen
är ett faktum innan vi säger nej till mjukvarupatent.
De flesta patentinnehavare avvaktar
utgången av lagstiftningsarbetet innan de gör något
annat.
Först och främst vill de ha en laglig grund för sina
patentanspråk. Det förslag till direktiv som det europeiska
parlamentet antog i september 2003 skulle ha gjort de i princip
omöjligt att rikta patentanspråk mot utvecklare och
användare av mjukvara. Andra förslag skulle innebära
det motsatta om de antogs, och lämna fältet vidöppet
för alla patentinnehavare att börja håva in
licenspengar. Eftersom utgången av det politiska
lagstiftningsarbetet är så oviss, finns risken att den
patentinnehavare som inleder en process idag inte längre har
någon juridisk grund att stå på när fallet
kommer till
domstol. Dessutom inser patentinnehavarna att ju hårdare de
går fram medan frågan fortfarande står på den
politiska agendan, desto större är sannolikheten att
beslutsfattarna får upp ögonen och förbjuder
mjukvarupatent.
Patenthotet mot öppen källkod
handlar inte om det förflutna, utan om möjligheten att växa
i framtiden.
Så länge öppen källkod ännu inte har blivit
tillräckligt stort, har dagens marknadsledare ingen direkt
anledning att använda patentvapnet. Men det finns en
smärtgräns, och ingen vet riktigt var den ligger. När
den gränsen är nådd ökar risken för
patentangrepp och blir betydligt
högre än den har varit tidigare.
Klicka här för att läsa
om lögnen att mjukvarupatent måste införas av
harmoniseringsskäl